Jag är trött idag. Irriterad. På andra och på mig själv.
Jag tror jag måste besöka doktorn snart igen. Det här är inte hållbart. Jag vill inte vara så här. Det här är inte den jag är! Jag vet ju vad jag tänker.. Jag vet ju vad jag vill säga.. Men ändå så gör jag inte och säger jag inte det.
Öka medicineringen jag redan har? Visst. Det är ett alternativ. Men jag vet inte om det funkar.
Värt ett försök. vatten.piller.svälj. Bläh. Jag skäms över dem jävla medicinerna. Men jag är trött på att ljuga om det. Jag går fortfarande på antidepp och det är inte en jävel som läser detta. skulle det mot förmodan vara det så.... big deal? No.
Det finns så mycket myter om antidepp. Typ... att man blir glad på det. Skitsnack. Antidepp dämpar ångest.
That's it. Åtminstone är det så med den medicin jag tar nu. Och har vart så med alla som jag prövat (vilket är en del).
Hur som helst så fungerar jag inte som jag borde. Folk... Folk är min största fasa. Samtidigt som det borde vara tvärt om. Jag borde älska sociala sammanhang.
Jag hatar det. Jag hatar min plötsliga nervositet och dåliga självförtroende bland folk.
Åt helvete med det mest
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar